Stelkramp är en extremt allvarlig sårinfektion som måste behandlas, annars leder det ofta till döden. Det är enart några enstaka anmälningar i Sverige varje år, dessa är ofta onödiga eftersom det finns ett vaccin tillgängligt och det är nästintill 100% effektivt, så det är i regel endast ovaccinerade som drabbas.
Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie som normalt finns i tarmen hos flertalet djur. Det återfinns även matjord så det är inte helt ovanligt att bli infekterad vid trädgårdsarbetet då det inte krävs några synliga sår. Bakterien, Clostridium tetani, bildar ett gift som blockerar nervimpulser i ryggmärgen.
I utvecklingsländer är stelkramp en vanlig orsak till spädbarnsdöd, därför finns det ofta vaccinationsprogram för gravida kvinnor.
Inkubationstiden
Anges vara i genomsnitt tio dygn (3–21 dygn enl. smittskyddsinstitutet), det sprids inte från människa till människa.
Behandling
Risken för kvävning är stor i samband med krampanfallen, det är vanligt att man blir nersövd och behandlas i respirator tills giftet är ut kroppen. Antibiotika är en vanlig behandling för att döda stelkrampsbakterierna, sedan ovanpå det kan man använda immunglobulin mot giftet. Med dagens moderna behandlingar och mediciner är dödligheten väldigt låg.
Förebyggande åtgärder
Eftersom stelkrampsbakterier i princip inte går att utrota då den återfinns i tarmen hos många djur och ute i miljön så har man bara vaccination kvar som alternativ. Vaccination ingår för övrigt i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.
Anmälningspliktig sjukdom
Stelkramp är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, det innebär att man måste anmäla att man blivit smittad till till smittskyddsläkaren i landstinget och till Smittskyddsinstitutet (SMI).