månadsarkiv: juni 2017

Brist på vaccin

Det råder brist på vaccin på flera av landets sjukhus och vårdcentraler.
Just nu kan det vara svårt att få tag på ett tiotal av de vanligare vaccinerna, däribland vaccin mot stelkramp.

Bristen på vacciner beror på en mix av omständigheter. Vissa läkemedelsbolag har drabbats av produktionsstörningar.
Dessutom finns det en starkt ökande efterfrågan runt om i världen att vaccinera sig mot smittsamma sjukdomar. Och det finns stora länder som köpt in stora mängder vaccin när den globala tillgången blivit begränsad.
Det här är ett internationellt problem. Det är få tillverkare som står för en produktionskänslig vara. Men läget har förbättrats i takt med att Sverige börjat upphandla vaccin nationellt för att skapa en större inköpsmarknad.
Trots det kan det vara svårt att bli vaccinerad mot flera smittsamma sjukdomar:
• Det råder brist på Tetravac (mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio), något som gör att flera vårdcentraler i stället tagit in Tetraxim i utländska förpackningar.
• Det är också ont om BGC-vaccin mot tuberkulos. I stället används nu en japansk variant av detta vaccin som fått en tillfällig licens från Läkemedelsverket.
• Det går inte att få tag på diTebooster, ett påfyllnadsvaccin mot difteri och stelkramp. Också här används en icke godkänd variant med tillfällig svensk licens.
• Det finns inga vacciner att tillgå mot enbart difteri eller stelkramp.
• Rabiesvaccinet Rabipur har tagit slut och har tillfälligt ersatts av Verorab.
• Vaccinet HbVaxpro mot hepatit B är tillfälligt restnoterat. Nya doser kan komma i mitten av augusti.
• Också Twinrix och Havrix mot hepatit A är på många håll restnoterade – det vill säga slut.
Vaccinbristen skapar problem för många patienter som möts av dystra besked om att de blir utan smittskydd.

 

Strukturen för tetanustoxin funnen

Giftet som orsakar stelkramp heter Tetanustoxin, Nu har en forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik på Stockholms universitet funnit  den tredimensionella strukturen för hur giftet är uppbyggt, samt hur det binder till våra celler.

Nu kan vi se den exakta positionen av de 20 000 atomer som bygger upp tetanustoxin. Det gör att vi kan förstå hur giftet är uppbyggt.

Botulinumtoxiner och stelkrampsgiftet tetanustoxin tillhör de allra giftigaste ämnen man känner till. Gifterna är stora proteiner som produceras av speciella bakterier. Bakterien som tillverkar stelkampsgiftet finns i vanlig jord och kan börja växa i smutsiga sår, bakterien producerar giftet i såret. Tetanustoxinet kan färdas längs nervceller från såret till ryggmärg där det orsakar kramper som är livsfarliga.

Man har också upptäckt att giftet ändrar form vid olika pH-värden. I sura vätskor ser giftet ut på ett sätt medan i neutrala vätskor, ser det ut på ett annat sätt. Vi tror att det här är ett sätt för giftet att anpassa sig till olika miljöer under sin resa i nervcellerna och för att hitta rätt väg till ryggmärgen.

Upptäckten skulle kunna användas till att designa nya läkemedel.