Giftet som orsakar stelkramp heter Tetanustoxin, Nu har en forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik på Stockholms universitet funnit  den tredimensionella strukturen för hur giftet är uppbyggt, samt hur det binder till våra celler.

Nu kan vi se den exakta positionen av de 20 000 atomer som bygger upp tetanustoxin. Det gör att vi kan förstå hur giftet är uppbyggt.

Botulinumtoxiner och stelkrampsgiftet tetanustoxin tillhör de allra giftigaste ämnen man känner till. Gifterna är stora proteiner som produceras av speciella bakterier. Bakterien som tillverkar stelkampsgiftet finns i vanlig jord och kan börja växa i smutsiga sår, bakterien producerar giftet i såret. Tetanustoxinet kan färdas längs nervceller från såret till ryggmärg där det orsakar kramper som är livsfarliga.

Man har också upptäckt att giftet ändrar form vid olika pH-värden. I sura vätskor ser giftet ut på ett sätt medan i neutrala vätskor, ser det ut på ett annat sätt. Vi tror att det här är ett sätt för giftet att anpassa sig till olika miljöer under sin resa i nervcellerna och för att hitta rätt väg till ryggmärgen.

Upptäckten skulle kunna användas till att designa nya läkemedel.

I Sverige är nästan alla vaccinerade mot stelkramp, men runtom i världen dör omkring 60 000 människor i stelkramp varje år.

Trots att majoriteten av vuxna svenskar  vaccinerades  mot stelkramp för så länge sedan att deras skydd har försvunnit, eller inte är vaccinerade alls mot stelkramp så är det bara i genomsnitt en (1) person per år i Sverige som diagnosticeras med stelkramp. Stelkramp är en anmälningspliktig sjukdom.  Dödsfall förekommer normalt inte utan  efter vård med bland annat antibiotika och antikroppar mot stelkrampstoxinet blir den drabbade vanligtvis helt frisk och har inga kvarvarande men.

Men om man inte har ett skydd mot stelkramp finns det ändå en risk att drabbas av denna farliga sjukdom. Det man ska  tänka på är att vara extra försiktig med djupa sår så att man inte får jord och smuts i dem.  Man ska om det går först låta såret blöda så att smuts och bakterier rinner ut, sedan rengör man noga och slutligen får man se till att såret inte läker igen på ytan så att det blir som ”ett lock” som gör att det blir syrefritt inne i såret.

Förutom tvål och vatten kan man rengöra såret med väteperoxid och kolloidalt silver som båda är verksamma mot bakterier och helt ofarliga att använda i sår. Man kan också se till att vila och äta mat som stärker immunförsvaret. Detta  hjälper kroppen att stå emot bakterieinfektioner.

En rapport visar att 51% av den danska befolkningen i åldern 30-70 år saknade tillräckligt skydd mot stelkramp. Av de i åldersgruppen 60-69 år saknade 68% tillräckligt skydd. Danmark och Sverige är jämförbara när det kommer till stelkramp och vaccinering.

Behandling vid stelkramp