I världen dör omkring 60 000 människor i stelkramp varje år.
Under 2017 lyckades forskare vid Stockholms universitet ta fram den första tredimensionella bilden av stelkrampsgiftet tetanustoxin där man kan se den exakta positionen av de 20 000 atomer som bygger upp tetanustoxinet.
Bakterien som tillverkar stelkampsgiftet finns i vanlig jord och kan börja växa i smutsiga sår. Bakterien producerar giftet som kan spridas i kroppen genom att färdas längs nervceller från såret till ryggmärg där det orsakar kramper som är livsfarliga.
Man har också sett att giftet ändrar form vid olika pH-värden. Det vill säga i sura vätskor ser giftet ut på ett sätt medan i neutrala vätskor, ser det ut på ett annat sätt. Vi tror att det här är ett sätt för giftet att anpassa sig till olika miljöer under sin resa i nervcellerna och för att hitta rätt väg till ryggmärgen.
I många delar av världen är inte alla vaccinerade mot stelkramp och framförallt spädbarn och nyblivna mödrar löper risk att dö i sjukdomen.
– Stora vaccinationsprogram har avsevärt förbättrat situationen i världen, men fortfarande dör cirka 60 000 i stelkramp varje år, säger Pål Stenmark.